Tio INGV-forskargrupper analyserar kombinerade risker och övervakningsnätverkens motståndskraft, även för att stödja dem som hanterar nödsituationer.

Il Jordbävningen i L'Aquila den 6 april 2009 Det visade dramatiskt hur effekterna av en jordbävning inte kan mätas enbart genom magnitud. Även då hade skakningarna olika konsekvenser beroende på de geologiska egenskaperna hos de drabbade områdena. Längs Paganica-förkastningen skadade till exempel jordbrottet även en akvedukt i Tempera-området. Förutom byggnader påverkade jordbävningen även marken och viktig infrastruktur, vilket visar hur allvaret i en naturhändelse beror lika mycket på själva det fysiska fenomenet som på egenskaperna hos det territorium där det inträffar.

Att rekonstruera denna sammanflätning är dock komplext, särskilt när en tillförlitlig bild av konsekvenserna snabbt måste erhållas. Ännu viktigare är att kunna förutse samma scenarier, utveckla verktyg och metoder som kan uppskatta deras effekter både på territoriet och infrastrukturen och på organisationen av hjälpinsatser. Att förbereda sig innebär i själva verket stärka både förebyggande och kapacitet för insatser i katastrofer.

Naturkatastrofer uppstår trots allt inte alltid isolerat. En jordbävning kan utlösa jordskred, jordförvätskning, sprickor eller tsunamier. Eller så kan olika fenomen överlappa varandra och förstärka varandras effekter. Ur all denna medvetenhet kommer MATRISER (förkortning för Multi-hazard Assessment of Triggered and Compound Risks), ett projekt som samordnas av National Institute of Geophysics and Vulcanology som en del av Pianeta Dinamico 2026-2029-programmet, där forskare från INGV, universitet och italienska och internationella vetenskapliga partners deltar.

Flerriskmetoden för att bedöma kombinerade naturrisker

Det är just de nära sambanden mellan olika naturfenomen som projektets tillvägagångssätt, definierat multirisk. Som denINGV I MATRICS-presentationen, istället för att bedöma varje fara separat, beaktar denna metod även händelser som kan inträffa samtidigt, en efter en, eller vara kopplade genom orsak-verkan-samband. Dessa samband och (eller) överlappningar, som nämnts, kan i sin tur öka allvaret i skadorna på befolkningen och omgivningen, inklusive infrastruktur.

Enligt institutet kan ignorering av sådana kopplingar bara leda till en underskattning av den totala riskenVikten av detta perspektiv har länge betonats av FN och FN:s klimatpanel (IPCC), särskilt i en rådande situation starkt präglad av klimatförändringar, växande urbanisering och en allmänt ökad exponering för extrema naturhändelser.

MATRICS-resultaten kommer också att göras tillgängliga för Nationella civilskyddstjänsten, för att stödja utvärdering och hantering av scenarier där flera fenomen kan bidra till att förstärka effekterna av en nödsituation.

Från nationell kartläggning till lokala modeller: pilotområden

Som illustreras av INGV syftar MATRICS till att övervinna fragmenteringen mellan de metoder som för närvarande används för att studera enskilda faror, genom att bygga en metod som syftar till att koppla samman olika modeller och färdigheterArbetet kommer främst att fokusera på effekterna i samband med jordbävningar, från markskakningar till seismisk orsakade jordskred, likvefaktion, förkastningar och tsunamier. Analysen kommer dock även att inkludera vulkanutbrott och vissa extrema väderhändelser, när de kan bidra till bildandet av komplexa scenarier.

Projektet kommer mer specifikt att verka i två skalor: en livello nazionale, verktyg kommer att utvecklas för att identifiera områden där flera faror kan finnas eller kombineras, vilket ger nya insikter för markanvändningsplanering och strategier för att mildra risker; på lokal nivåIstället kommer mer detaljerade modeller att utvecklas, baserade på högupplösta geologiska, geofysiska och tekniska data.

De första ansökningarna kommer att gällaEmilia-Romagna och L 'Messinasundet-området, utvalda av INGV som pilotområden för samtidig förekomst av jordbävningar, jordskred, kondensering, tsunamier och andra fenomen. De resulterande metoderna och produkterna kan sedan överföras till avdelningen för civilskydd och regionala och lokala myndigheter, vilket stöder både förebyggande åtgärder och krishantering.

Ett tvärvetenskapligt nätverk av forskare kommer att utveckla dessa verktyg. Koordinerat av Lucia Luzi, forskningschef för INGV, är MATRICS i själva verket uppdelat i tio arbetsgrupper som arbetar med olika studieområden. De data som produceras kommer också att bidra till att berika nationella och europeiska vetenskapliga infrastrukturer som EPOS och plattformen MÖTA, och uppmuntrar till delning och återanvändning.

Motståndskraftiga övervakningsnätverk till förmån för dem som arbetar i nödsituationer

Ytterligare ett område inom MATRICS, som INGV pekar ut bland de mest innovativa aspekterna av projektet, gäller operativ sårbarhet av samma vetenskapliga infrastrukturer som används för att övervaka territoriet. Det vill säga, under en seismisk eller vulkanisk kris kan övervakningsnätverk drabbas av fysiska skador, strömavbrott, kommunikationsproblem eller funktionsfel. Viktiga verktyg för att förstå händelsens utveckling riskerar således att misslyckas, eller bara fungera delvis, just i det skede då de behövs som mest.

MATRICS kommer därför att analysera sårbarheten och den operativa motståndskraften hos institutets infrastruktur, i syfte att identifiera kritiska problem och bidra till att göra observationssystemen mer robusta. Detta område berör oundvikligen också nära organisationen av interventionernaKontinuiteten i övervakningen gör det möjligt för ansvariga organ att få den information som krävs för att bedöma scenariot och hantera nödsituationen korrekt.

Faktum är att om å ena sidan skadade nätverk, avbruten kommunikation, komprometterad strömförsörjning eller ofullständig data kan göra det svårare att rekonstruera vad som händer och att vägleda beslut i tid, kan å andra sidan mer motståndskraftiga observationssystem minska osäkerheten kring hur institutioner och tekniker är inblandade i arbetet, och därmed också bidra till säkerheten för den inblandade personalen i övervakning och hantering av nödsituationer.

Från vetenskapliga nätverk till rapportering: medborgarnas hjälp med datainsamling

Utöver MATRICS-aktiviteter integrerar INGV information från vetenskapliga nätverk med observationer som samlats in direkt på plats. Genom tjänsten Kände du jordbävningen? (HSIT), kan de mer än 31 tusen registrerade medborgarvolontärerna faktiskt genom ett frågeformulär beskriva de effekter som upplevs efter en jordbävning.

En ny funktion gör det också möjligt att skicka aviseringar för händelser med en magnitud större än 3 baserat på den preliminära automatiska uppskattningen, som är tillgänglig ungefär två minuter efter jordbävningen, förutsatt att parametrarna visar tillförlitliga kvalitetsindikatorer. Aviseringarna ersätter visserligen inte instrumentella undersökningar eller efterföljande expertgranskningar, men bidrar till snabbt berika preliminära seismiska kartor, vilket återigen hjälper till att rekonstruera var och med vilken intensitet chocken kändes.

Här är tre insikter som kan intressera dig:

Varför torka är skogsarbetarnas nya osynliga fiende
Drönare, robotar och AI ansluter sig till frontlinjen tillsammans med räddningsarbetare
Italien lanserar portal som gör arbetsrättsregler tillgängliga